Den svenska alliansregeringen har förhalat implementationen av direktivet i flera år, utan att våga ta ställning mot datalagringen. Nyligen kom även de rödgröna partierna överens om att datalagringen måste införas i svensk lag. Piratpartiet är idag det enda partiet som menar att Sverige ska vägra införa datalagringen.
Den tyska författningsdomstolen, liksom tidigare den rumänska författningsdomstolen, menar att den tyska implementationen av direktivet strider mot rätten till privat kommunikation. Domstolen säger även i sitt utslag att all lagrad data omedelbart ska raderas.
- Nu är det bara en fråga om politisk vilja att stoppa direktivet även i Sverige, säger Rick Falkvinge. Piratpartiet tänker kämpa mot det här direktivet tills alla möjligheter är uttömda, och den tyska författningsdomstolens utslag bekräftar att vi kan lyckas i den kampen, avslutar Rick Falkvinge.
Länkar och referenser:
Den tyska författningsdomstolens utslag:
http://www.bundesverfassungsgericht.de/pressemitteilungen/bvg10-011.html
Artikel om utslaget i Frankfurter Allgemeine:
http://www.faz.net/s/Rub594835B672714A1DB1A121534F010EE1/Doc~EE7C259587FE84E7386196C3E7FECBC02~ATpl~Ecommon~Scontent.html
Den rödgröna överenskommelsen:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6587564.ab
Kommentarer
Synd att skyddet inte är lika starkt när det gäller att bryta mot dessa lagar…
Det är riksdagen som stiftar lagar, inte regeringen.
Dessa lagar har statusen grundlag: regeringsformen, successionsförordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De flesta av dessa har sin status för att vi anser att de är särskilt viktiga i ett demokratiskt samhälle samt kräver ett extra skydd mot tillfälligt uppblossande opinioner, i samband med till exempel terroristaktioner och skräck för detta. Detta skydd är endast en fördröjning, att riksdagen i princip måste fråga folket (val mellan besluten) om grundlagsändringen var okey innan den fastställs i ett andra beslut.
Problemet är att politiker ibland inte begriper sig på eller inte bryr sig om grundlagarna och stiftar lagar som strider mot dessa, till och med mot lagrådets inrådan.
Det är i detta läge som ett skydd mot denna inkompetens, alternativt förakt för grundlagen, måste till, och då menar jag inte fyra år senare genom riksdagsval med förbättrade personvalsregler utan på en gång.
Lösningen på problemet kan vara att låta det vanliga domstolsväsendet korrigera detta utan inskränkning, eller att ha en särskild författningsdomstol. Lagrådet som finns idag kan i båda fallen finnas kvar och fortsätta ge rekommendationer. Fördelen med en särskild författningsdomstol blir förstås att dess jurister tränas särskilt för detta och uteslutande sysslar med detta, i motsats till det vanliga domstolsväsendet som måste ha kunskap att hanterar alla andra brottstyper också. En annan fördel gentemot att låta det vanliga domstolsväsendet hantera frågan är att man slipper den långdragna processen i tre instanser.
För övrigt har jag inget emot förbättrade personvalsregler med strykningsmöjlighet.
Grundlagens formuleringar behöver dessutom befrias från några oprecisa allmänpolitiska haranger om till exempel välfärd och hållbar utveckling och istället fokuseras på det fundamentala som krävs för att skydda demokratin. Detta skulle förhindra författningsdomstolen från att lägga sig i den vardagliga politikens strider.
Jag tror att du glömmer bort att domstolar gör bedömningar, ofta rena vinklingar av saker o ting, det är sällan ärenden är svartvita (då hade domstolen kunnat bestå av en dator). Därför kan en konstitutionsdomstol mycket väl gå emot folkviljan, som då befinner i situationen att behöva förändra grundlagen för att komma till rätta med domsytolens glidningar i praxis och prejudikat och sådana ändringar låter sig inte göras i en handvändning. Det är också en fråga om ansvar, riksdagens ansvar är att hålla regeringen i schack, inte agera gummistämpel. En domstol som tar över delar av detta ansvar, gör då att riksdagen inte behöver ta samma ansvar.
En riksdagsledamot som ropar efter en domstol att lyda under, uppvisar ju oansvar genom att vilja slippa ifrån en del av sitt ansvar. Alla beslutsfattare, oavsett område begär ju att slippa ansvar varje gång de ropar efter regler och protokoll att lyda under.
Det är just precis partipiskornas makt som minskar när folk ges möjlighet att på valsedeln visa sitt missnöje mot enskilda ledamöter, detta i synnerhet i kombination med personval. Personvalet är ett extra incitament för kandidaten att ställa sig in hos väljarna, ”but there is no check to it”. Med strykningsmöjlighet införd, så aktar sig kandidaten mycket mer för att hamna i en svekdebatt, det ger ett incitament till att vara rakryggad, att stå för vad de sagt om de blir valda. Federley är ett bra exempel, eller varför inte vissa centerpartister som uppvisat en hel del inkonsekvens beträffande ord och handling.
Fråga: ”Vår grundlag säger ju också så fint ”all makt utgår från folket”, men hur blir det med den saken om en domstol kan köra över demokratiskt valda politiker?”
Svar: Grundlagen är beslutad av riksdagen x2 och folket x1, dvs mer demokratiskt förankrad än vanlig lag.
Det är bara när politiker vill införa grundlagsstridiga lagar som en författningsdomstol kan hindra det, med hänvisning till de mycket demokratiskt beslutade grundlagarna.
Om personval och strykningsförfarandet:
Detta är kanske bra, dock är problemet att partipiskorna oftast piskat alla till att rösta likadant, så man måste ändå rösta bort hela partiet.
I dessa frågor (integritet, medborgarrätt) är endast Piratpartiet trovärdigt tycker jag.
Håller helt med dig Jan-Olof, det är precis därför jag förespråkar ett återinförande av det gamla strykningsförfarandet. Det är ingen ”instant fix”, men det hjälper till genom att förändra incitamenten. Idag lönar det sig med vackra lögner på förhand och svek i efterhand. Men när medborgare kan utkräva ansvar av enskilda ledamöter, så uppkommer ett helt annat incitament.
En författningsdomstol är ju för övrigt inget som hindrar, en sådan prövar ju bara lagar som redan införts. En domstol består ju också av människor, som ofta slickar någon någon annans röv.. Vår grundlag säger ju också så fint ”all makt utgår från folket”, men hur blir det med den saken om en domstol kan köra över demokratiskt valda politiker? Som sagt, jag anser att det över tid är viktigare att folk kan utkräva ansvar och faktiskt skicka ut oläpliga element, ju lättare dess bättre, och det är lättare att få ett utslag på enskilda ledamöter än att rösta ut ett helt parti.
”Nu är ni ju ute och cyklar igen. Den tyska domstolen säger att lagen som den är skriven för tillfället strider mot grundlagen då den inte innehåller tillräckligt med regleringar för hur datan skall hanteras.”
Alltså så strider den mot deras grundlag. För tillfället säger du? Givetvis måste de pressa något igenom så snabbt som möjligt! Medborgarna bör skyddas mot det otäcka som finns på internet.
”Men de säger också att datalagring som sådan inte strider mot författningen.”
Det där låter som ett piratargument!
”Mig veterligen är det svenska lagar som gäller i dethär landet och inte tyska och en framtida svensk implementering av datalagrings direktivet.”
Lika bra vi svenskar struntar i den här nyheten och glömer den så snabbt som möjligt.
Inte oväntat att Tysklands konstitutionsdomstol kommit fram till att Datalagringsdirektivet strider mot grundlagen. EU direktivet godkändes när människor var riktigt rädda, dvs efter terroristdådet i London 2005. Rädda människor tar ofta dumma och irrationella beslut och det får vi tyvärr dras med nu. Förespråkare av sådana här tveksamma lagar spelar ofta på folks rädsla då man inte kan argumentera för nyttan på annat sätt.
Vem försvarar grundlagen i Sverige? Vad jag vet är det bara PP som seriöst debatterar integritets frågor av partierna. Senaste intervjun med Peter Eriksson (MP) var riktigt pinsam för gammelpolitiken men speglar kvalitén på den mycket bra i dessa frågor:). Lyssna på intervjun här: http://www.youtube.com/watch?v=t4cbwJD31xc När man hör sådant här från något många menar vara seriösa riksdagspartier blir man rädd men det blir samtidigt än tydligare varför PP behövs i riksdagen.
Datalagringsdirektivet kommer med största sannolikhet också att innebära en fördyring för oss konsumenter i form av högre avgifter på bredband. Det har vi redan sett i Danmark som införde direktivet för några år sedan. Det blev både dyrt och integritetskränkande precis som kritikerna befarat. Vi måste inte implementera direktivet i Sverige. Eventuella böter för att inte införa det blir antagligen mycket lägre än kostnaden att införa det.
Nu har datalagringen inte fällts helt – men då domstolen sågar sex månaders lagringstid är chansen god att det inte blir mycket kvar alls av direktivet när det utkommit i en form som Tyskarna godtar.
Att sedan Tysklands egen justitieminister är en av de som överklagade och anmälde lagen för domstolen borde vittna om exakt hur populär den är.
Varför har vi ingen justitieminister i Sverige som tror på lag och rätt egentligen?
”Men in general are quick to believe that which they wish to be true.”
– Julius Caesar
Att ta bort uppenbarhetsrekvisitet skulle inte medföra att domstolar skulle få rätt att underkänna lagar. Vad det skulle innebära är att domstolar i enskilda fall skulle kunna vägra att tillämpa en lag. När det gäller lagar vars tillämpning inte prövas i domstol, tex FRA-lagen, skulle det inte göra någon skillnad alls om uppenbarhetsrekvisitet togs bort.
Det finns en risk att domarutnämningar skulle bli politiserade om man hade en författningsdomstol. Det problemet finns i USA, där landets högsta domstol också fungerar som författningsdomstol. I många andra länder finns det problemet inte alls, t.ex. i Tyskland, där författningsdomstolen är mycket respekterad. Jag har svårt att se det som ett olösligt problem att komma fram till ett system för tillsättning av domartjänsterna mm som effektivt skulle motverka en politisering.
Problemet i Sverige i dag, som jag ser det, är inte att de högsta domstolarna och Lagrådet är politiserade i egentlig bemärkelse. Det är något annat, som har mer att göra med ett djupgående, ingrott, förhållningssätt (många gånger antagligen knappt medvetet) av undfallenhet mot den politiska makten oavsett politisk färg.
Att ändra grundlagarna.
För att en svensk grundlag skall ändras krävs att två likalydande beslut (vilande och slutligt) fattas av Riksdagen. Mellan de två besluten måste det dessutom ha hållits ett allmänt val.
Så skydd finns det redan mot plötsliga infall.
Jag tycker att lagar som strider mot grundlagen måste hindras från att införas. Varför har vi annars vissa lagar som vi kallar grundlagar och kräver 2 beslut med val emellan för att ändra, om de kan köras över ändå av en vanlig lag? Då är ju begreppet ”grundlag” ett skämt!
Det KANSKE inte har betydelse för Sverige i en direkt juridisk mening.
Men att hur EU:s största land förhåller sig till ett EU-direktiv har stor betydelse för hur Sverige kan och ska förhålla sig till det, det behöver man inte vara en atomklyvare för att räkna ut. Speciellt när krumryggade svenska politiker motiverar ett införande med att ”vi vill inte” men ”vi måste”.
[quote=Jan-Olof Ruuska]Det är en välkommen och intressant diskussion tycker jag, frågan om hur man bäst skyddar grundlagen mot politikers plötsliga infall.[/quote]
Kanske genom att göra det lättare för folket att kicka ut enskilda politiker som inte sköter sig?
Kom ihåg att vi blev ifråntagna en demokratisk rättighet när personvalet infördes, rätten att stryka namn på valsedeln. Personvalsreformen har inneburit att faktisk handling har getts mindre vikt än vackra lovord (som kan vara ren lögn). Det har också inneburit ett mindre incitment att granska politiker i sömmarna kring hur de agerat. Idag kan vi inte rösta bort en enskild politiker med mindre än att rösta på ett helt annat parti, vilket höjer tröskeln för ansvarsutkrävande enormt mycket.
Det är en välkommen och intressant diskussion tycker jag, frågan om hur man bäst skyddar grundlagen mot politikers plötsliga infall.
Vad vi förmodligen kan vara överens om är att det nuvarande svenska systemet inte är bra och att den tyska författningsdomstolen fungerat bra, just idag i alla fall.
Visst är det en underbar nyhet och en underbar dag!
Nu är ni ju ute och cyklar igen. Den tyska domstolen säger att lagen som den är skriven för tillfället strider mot grundlagen då den inte innehåller tillräckligt med regleringar för hur datan skall hanteras. Men de säger också att datalagring som sådan inte strider mot författningen.
Med andra ord datalagring som sådan strider inte mot den tyska konstitutionen. Även om så nu varit fallet vad hade det haft för betydelse för sverige? Mig veterligen är det svenska lagar som gäller i dethär landet och inte tyska och en framtida svensk implementering av datalagrings direktivet lär ju granskas av lagrådet och andra lämpliga instanser så att de följer de svenska lagarna.
Efter att ha sett hur t.ex. Tomas Norström dömde i Pirate-Bay-målet och hur Lagrådet godkände FRA-lagen är jag mer övertygad än någonsin om att en författningsdomstol inte är lösningen. Det flyttar bara problemet till att bli en politisk strid om vilka som utses till domare i författningsdomstolen.
Bättre då att ta bort uppenbarhetsrekvisitet, och låta tingsrätt, hovrätt och högsta domstol ha rätten att underkänna lagar.
Kanske kan partiet i framtiden enas om att infoga kravet på en författningsdomstol även i Sverige till den övriga Piratpolitiken, för att mer permanent skydda medborgarna mot gammelpolitikernas grundlagskränkande lagar.
Äntligen!
Jag är säker på att du kan ha forskat mycket att ge mig sortera olika typer av inlägg. Jag måste se senaste förbättra detta ämne utmaning. Normalt hoppar yttranden för en webbplats, men kan inte tänka mig att förse dig med specifika avseenden.
dimmable led spotlight bulbs