För Antipiratbyraåns del så lagras det en hel del uppgifter om internettrafik. DI har klassat deras uppgifter som personuppgifter. Samtidigt med klassningen ska även var och en kunna få ut sina uppgifter därifrån enl PUL. För att det inte ska vara så lätt så räcker inte namn och adress kompletterat med personnummer, nu krävs även skriftligt intyg på IP-nummer. Har man dynamiska adresser och inte alltid sitter tillsammans med någon myndighetsperson som kan intyga vilken adress som körs på varje dag så gäller inte PUL längre. Från internetoperatörerna går det inte heller att kräva ut skriftligt intyg på vilka internetadresser som använts (ska dessutom vara kostnadsfritt). Från DI sida är kravet på intyg av IP-adress ett säkerhetskrav för att inte uppgifter ska komma i orätta händer. Sådan verksamhet kan enbart DI ge dispans på. Vi har i princip två bovar för antipiratbyråns verksamhet, Antipiratbyrån som bedriver hemlig polisiär verksamhet utan insyn samt DI som ger APB tillåtelse att verka som dom gör. Sen går det att fråga sig om domstolar och polis ska befatta sig med uppgifter som härrör sig från verksamhet som inte tillkommer på lagligt sätt.
Sigge i Dungen 2 skrev:
Om man jämför med hur polis/åklagare agerar mot fartsyndare som fotograferas av de sk. fartkamerorna där föraren inte kan identifieras.
Inget åtal väcks aven om bilens reg-nummer är fullt synligt.
Måste väl vara farligare ur samhällssynpunkt(risken att döda och skada oskyldiga medtrafikanter) att köra för fort än att dela en fil eller två med en annan privatperson utan betalning.
Anonym skrev:
Jag menar bara att det är ju den person som begått den ”brottsliga” handlingen som skall dömas. Inte den som tecknat abonnemanget för det behöver ju inte vara samma person som tecknat abonnemanget som begått den brottsliga handlingen ?
Man måste väl ändå ta ställning till VEM som faktiskt begått brottet. Inte att brottet begåtts från en viss IP-adress. Det kan ju finnas flera användare av en och samma dator.
I fildelningsfallet borde det från åklagarsidan vara av intresse att bevisa VEM som suttit vid den datorn som vid en viss tidpunkt hade en viss IP-adress när en viss film/låt laddades ner, inte vem som råkar stå som abonnemangstecknare…
Men det kanske inte är så det funkar ?
Diran skrev:
Jag håller fullkomligt med piratpartiet när det gäller detta. Att lämna ut sån information vid ett så pass litet brott som fildelningg borde vara (och är troligen) olagligt.
Och all den övervakning av andras datorer, det borde ej tolereras av staten. Att övervaka nån annans dator eller något fildelnings-program borde räknas som hacking.
Ni är det enda partiet som bara har positiva sidor, och om ni fortsätter, så kommer jag att rösta på er i nästa val (jag är bara 16 nu). Om man röstar på er så får ju även Sverige 1 miljon färre kriminella iochmed att fildelning blir laglig.
[quote=Anders Andersson]Roswall pekar på ett beslut av PTS från 2001 där IP-adresser klassas som abonnentuppgifter oavsett hur de tilldelas. …. Beslutet från 2001 är intressant, eftersom det tycks motsäga den bedömning av de juridiska förhållandena som Oscar Swartz har gjort. [/quote]
Grejen är att PTS i ett remissyttrande 21 december 2005 i stort sett tar tillbaks beslutet från 2001. Man påpekar att det var en tillfällig bedömning och att man nu vid en formell prövning noggrant skulle överväga att ändra sig och ger en rad argument för att IP-nummer inte bör vara argumentuppgifter. Jag har länkat remissyttrandet från ett inlägg på min blogg. Att påstå att fildelningsjakten har varit olaglig hela tiden kanske vore att ta i men med tanke på en utredning från justitiedepartementet (också länkad) i mars 2005 och PTS uttalande i slutet av 2005 vore det intressant att se en ny prövning.
Sedan finns ju ett problem som tas upp i kommentarerna till min blogg och det är ”riktningen” på infon som efterfrågas, dvs om man har ett IP-nummer och vill ha ut namnet på abonnenten skulle detta kunna vara abonnentuppgift även om IP-numret i sig nu verkar omtolkas till att vara en betydligt mer integritetsskyddad uppgift. Frågan är hur hopkopplingen mellan de två skulle bedömas i ljuset av att två tunga instanser (justitiedepartmentet i sin promemoria samt PTS) alltså verkar ha svängt förra året vad gäller IP-nummer. Om man däremot har ett namn och skulle vilja ha ut vilket IP-nummer denne hade vid ett visst tillfälle skull det med de där nya tolkningar kunna bli mycket svårare.
Samtidigt vill upphovsindustrin få rätt att kräva ut namn på abonnenter direkt från operatörerna utan att alls gå via polis, åklagare eller domstol. Om inte detta politiseras kommer säkert sådana lagförslag i Sverige, det finns redan i vissa länder. Något för Piratpartiet att driva opinion mot.
Richie skrev:
[quote=Anonym]Tänkte bara att det kanske finns en och annan här som inte läst den tidigare?[/quote]
Jag brukar försöka hitta det mesta som Nicklas skriver, men just den där hade jag faktiskt helt missat. Tack!
– Rickard Olsson
Anonym skrev:
… om en krönika av Nicklas Lundblad som fanns att läsa i NyTeknik förra året:
Det stämmer att de juridiska kunskaperna varierar, och man kan inte begära att kreti och pleti skall hitta rätt i paragrafdjungeln. Nu handlar dock redan artikeln som Swartz och Falkvinge skrev om ganska avancerad juridik, och när åklagare Roswall försöker blanda bort korten är det nödvändigt att slå honom i huvudet med just de paragrafer och juridiska termer han menar sig förstå.
Poängen i artikeln är att det är skillnad mellan olika slags uppgifter (information), och medan det räcker med fotspår i trädgården för att få ut uppgift A så krävs det kanske en blodig yxa för att polisen skall få ut uppgift B, bildligt talat. Vi kan kalla dem för ”uppgift 1″ respektive ”uppgift 2″ om vi vill, men det är kanske enklast att använda precis de ord som står i lagen.
Om vi ignorerar skillnaden mellan A och B, och sammanfattar diskussionen med att fildelning inte är tillräckligt allvarligt för att få ut någondera av uppgifterna, då stryker vi i praktiken ett streck över det som Swartz och Falkvinge skriver, nämligen att Roswall har blandat ihop A och B. Den ende som har något att vinna på det är Roswall.
Christopher Stromblad skrev:
Ett enligt mig stort problem angående frågor kring elektronisk kommunikation är på vilken kunskapsnivå parterna diskuterar. Vad jag menar är att ofta försöker en part argumentera om någonting de egentligen inte riktigt förstår vilket ofta resulterar i att argumenten fallerar pga just kunskapsbrist i ämnet. Jag vill tro att detta gäller i Roswalls fall.
Egentligen spelar det ingen roll till vem IP-adressen tillhör eller när (abonnemangsuppgift eller ej), den knyts trots allt till en ”abonnent” vid ”anslutning” och bör således under den bundna tiden betraktas som personuppgift alt. abonnemangsuppgift. Jag ser inte varför detta skiljer sig överhuvudtaget från t.ex. ett bank-kort, eller medlemsnummer i ”farliga-klubben-två”. IP-adressen används för att identifiera en användare, och är knutet till en specifik person under en viss tidsperiod. För att dessa uppgifter skall ges ut måste otvetydiga bevis kan presenteras om att just ”ägare” av IP-adress w.x.y.z. har gjort sig skyldig till ett brott vilket anses tillrackligt grovt för att dessa skall ges ut.
Nu skall det tilläggas att jag inte är en lag-lus eller paragraf-nisse, ej heller kan jag massa svåra ord, men för mig är det tämligen enkelt. Fildelning kan inte betraktas som ett grovt brott och uppgifter gällande tillfälliga eller statiska IP-addresser bör då heller inte ges ut.
[quote=Vincent Isakssoon]Att bunta ihop personupgifter med annan information och kalla det för något annat, exempelvis för ’abonnemanguppgifter’ kan alltså (enligt PuL) aldrig ifrånta personuppgifterna det lagliga skydd som PuL en gång givit dem.[/quote]Om du vill diskutera PUL, så talar du med rätt person, men detta är fel tråd för det. Definitionen av abonnentuppgifter står inte i PUL; den står (förhoppningsvis) i lagen om elektronisk kommunikation som är vad Swartz och Falkvinge talar om i sin artikel.
[quote]Spelar absolut ingen roll att du uppgivit IP-nummer till någon (så länge dessa IP-nummer är dina).[/quote]Frågan gällde på vilka grunder Roswall får begära ut innehållet i ett e-postmeddelande som jag har skickat via Telia. Han påstår i sin kommentar till den ursprungliga artikeln att han kan begära ut vad som helst som inte är abonnentuppgifter. Han har fel; det finns annat som han inte heller kan begära ut, och dit hör själva telemeddelandena, men de utgör inte abonnentuppgifter.
Är 217.209.154.19 en abonnentuppgift? Knappast, för den är dynamiskt tilldelad (av Telia) och kan tillfälligt användas av vem som helst som får den av Telia. Det är en IP-adress, men utan övrig kontext (som klockslag då den använts eller data som skickats till eller från adressen) går det inte att knyta den till någon enskild abonnent, vare sig fysisk eller juridisk person.
Vad personuppgiftslagen säger saknar betydelse för hur man skall tolka lagen om elektronisk kommunikation.
Även all information som i kombination med någon annan information *kan* utgöra information om en person i någon bemärkelse, är att betrakta som personuppgifter oavsett om man sedan kallar det för abonnemnagsuppgifter eller inte. Att bunta ihop personupgifter med annan information och kalla det för något annat, exempelvis för ’abonnemanguppgifter’ kan alltså (enligt PuL) aldrig ifrånta personuppgifterna det lagliga skydd som PuL en gång givit dem. Spelar absolut ingen roll att du uppgivit IP-nummer till någon (så länge dessa IP-nummer är dina). IP är dessutom i det närmaste att betrakta som *känslig* personuppgift eftersom det används till att surfa och att du genom ditt surfande visar din sexuella läggning, dina politiska åsikter eller andra intima preferenser. Spelar heller ingen roll att du får ditt IP-nummer dynamiskt eller om detta nummer förnyas varje halvtimme, varje dag eller varje vecka (hänvisning till tidigare resonemang om kombinerad information från PuL).
1ll3xc skrev:
…som gör en freudiansk felläsning varenda gång vår favoritåklagare nämns? Håkan ”Roswell” känns på något vis mer passande…
Roswall pekar på ett beslut av PTS från 2001 där IP-adresser klassas som abonnentuppgifter oavsett hur de tilldelas. Sedan hävdar han att om IP-adresserna inte är abonnentuppgifter, då får de lämnas ut till polisen utan hinder av sekretess, som om det gällde operatörens bokföring rörande inköpt kontorsmateriel.
Beslutet från 2001 är intressant, eftersom det tycks motsäga den bedömning av de juridiska förhållandena som Oscar Swartz har gjort. Om PTS har anfört några sakskäl för sitt beslut, så bör de beaktas. Det är dock inte givet att varje historiskt beslut gäller för all framtid, och när det handlar om IT är det närmast omöjligt att en gång för alla avgöra vad som skall gälla. En statisk IP-adress kan liknas vid ett telefonnummer i telefonkatalogen. Är då en dynamisk IP-adress självklart samma sak, eller är det kanske snarare som uppgiften om mobilanvändarens geografiska position och närmaste basstation när han ringde ett visst samtal den 31 maj 2006? Är det för att adressen i båda fallen är exakt 32 bitar lång?
När jag i somras tecknade ett ADSL-abonnemang, så erhöll jag ingen IP-adress, utan jag erhöll ett papper på att jag hade ett avtal med Telia. IP-adressen erhöll jag inte förrän jag senare anslöt min dator till nätet för att skicka och ta emot meddelanden. Varför skulle just denna dynamiska IP-adress, till skillnad från min dators statiska MAC-adress som Telia ser men inte vidarebefordrar, betraktas som en abonnentuppgift? IP-adressen är inte knuten till abonnemanget, den är som Swartz och Falkvinge påpekar knuten till meddelandet, vilket i likhet med ett vanligt telefonsamtal kan sträcka sig över flera timmar.
På samma sätt som ett beslut från 2001 kan omprövas, så kan man ompröva Roswalls påstående att abonnentuppgifter är de enda uppgifter som en operatör kan neka att lämna ut på polisens begäran. I framtiden kanske det blir sant, och då kan man ju säga att Roswall i någon mening har ”rätt” även om han inte har någon glädje av det i dag. Jag tycker dock att allmänna åklagare gör större nytta när de tillämpar gällande lag än när de siar om framtiden.
Om jag skickar ett e-postmeddelande i vilket jag räknar upp en massa IP-adresser, är då även dessa IP-adresser mina abonnentuppgifter? På vilka grunder får Telia lämna ut dem till Roswall?
Christian Engström skrev:
Computer Sweden har en uppföljningsartikel med kommentarer av bland annat Håkan Roswall. Kammaråklagaren menar som vanligt att allt han gör är lagligt, och att all kritik är obefogad.
Kommentarer
För Antipiratbyraåns del så lagras det en hel del uppgifter om internettrafik. DI har klassat deras uppgifter som personuppgifter. Samtidigt med klassningen ska även var och en kunna få ut sina uppgifter därifrån enl PUL. För att det inte ska vara så lätt så räcker inte namn och adress kompletterat med personnummer, nu krävs även skriftligt intyg på IP-nummer. Har man dynamiska adresser och inte alltid sitter tillsammans med någon myndighetsperson som kan intyga vilken adress som körs på varje dag så gäller inte PUL längre. Från internetoperatörerna går det inte heller att kräva ut skriftligt intyg på vilka internetadresser som använts (ska dessutom vara kostnadsfritt). Från DI sida är kravet på intyg av IP-adress ett säkerhetskrav för att inte uppgifter ska komma i orätta händer. Sådan verksamhet kan enbart DI ge dispans på. Vi har i princip två bovar för antipiratbyråns verksamhet, Antipiratbyrån som bedriver hemlig polisiär verksamhet utan insyn samt DI som ger APB tillåtelse att verka som dom gör. Sen går det att fråga sig om domstolar och polis ska befatta sig med uppgifter som härrör sig från verksamhet som inte tillkommer på lagligt sätt.
Om man jämför med hur polis/åklagare agerar mot fartsyndare som fotograferas av de sk. fartkamerorna där föraren inte kan identifieras.
Inget åtal väcks aven om bilens reg-nummer är fullt synligt.
Måste väl vara farligare ur samhällssynpunkt(risken att döda och skada oskyldiga medtrafikanter) att köra för fort än att dela en fil eller två med en annan privatperson utan betalning.
Jag menar bara att det är ju den person som begått den ”brottsliga” handlingen som skall dömas. Inte den som tecknat abonnemanget för det behöver ju inte vara samma person som tecknat abonnemanget som begått den brottsliga handlingen ?
Man måste väl ändå ta ställning till VEM som faktiskt begått brottet. Inte att brottet begåtts från en viss IP-adress. Det kan ju finnas flera användare av en och samma dator.
I fildelningsfallet borde det från åklagarsidan vara av intresse att bevisa VEM som suttit vid den datorn som vid en viss tidpunkt hade en viss IP-adress när en viss film/låt laddades ner, inte vem som råkar stå som abonnemangstecknare…
Men det kanske inte är så det funkar ?
Jag håller fullkomligt med piratpartiet när det gäller detta. Att lämna ut sån information vid ett så pass litet brott som fildelningg borde vara (och är troligen) olagligt.
Och all den övervakning av andras datorer, det borde ej tolereras av staten. Att övervaka nån annans dator eller något fildelnings-program borde räknas som hacking.
Ni är det enda partiet som bara har positiva sidor, och om ni fortsätter, så kommer jag att rösta på er i nästa val (jag är bara 16 nu). Om man röstar på er så får ju även Sverige 1 miljon färre kriminella iochmed att fildelning blir laglig.
[quote=Anders Andersson]Roswall pekar på ett beslut av PTS från 2001 där IP-adresser klassas som abonnentuppgifter oavsett hur de tilldelas. …. Beslutet från 2001 är intressant, eftersom det tycks motsäga den bedömning av de juridiska förhållandena som Oscar Swartz har gjort. [/quote]
Grejen är att PTS i ett remissyttrande 21 december 2005 i stort sett tar tillbaks beslutet från 2001. Man påpekar att det var en tillfällig bedömning och att man nu vid en formell prövning noggrant skulle överväga att ändra sig och ger en rad argument för att IP-nummer inte bör vara argumentuppgifter. Jag har länkat remissyttrandet från ett inlägg på min blogg. Att påstå att fildelningsjakten har varit olaglig hela tiden kanske vore att ta i men med tanke på en utredning från justitiedepartementet (också länkad) i mars 2005 och PTS uttalande i slutet av 2005 vore det intressant att se en ny prövning.
Sedan finns ju ett problem som tas upp i kommentarerna till min blogg och det är ”riktningen” på infon som efterfrågas, dvs om man har ett IP-nummer och vill ha ut namnet på abonnenten skulle detta kunna vara abonnentuppgift även om IP-numret i sig nu verkar omtolkas till att vara en betydligt mer integritetsskyddad uppgift. Frågan är hur hopkopplingen mellan de två skulle bedömas i ljuset av att två tunga instanser (justitiedepartmentet i sin promemoria samt PTS) alltså verkar ha svängt förra året vad gäller IP-nummer. Om man däremot har ett namn och skulle vilja ha ut vilket IP-nummer denne hade vid ett visst tillfälle skull det med de där nya tolkningar kunna bli mycket svårare.
Samtidigt vill upphovsindustrin få rätt att kräva ut namn på abonnenter direkt från operatörerna utan att alls gå via polis, åklagare eller domstol. Om inte detta politiseras kommer säkert sådana lagförslag i Sverige, det finns redan i vissa länder. Något för Piratpartiet att driva opinion mot.
[quote=Anonym]Tänkte bara att det kanske finns en och annan här som inte läst den tidigare?[/quote]
Jag brukar försöka hitta det mesta som Nicklas skriver, men just den där hade jag faktiskt helt missat. Tack!
– Rickard Olsson
… om en krönika av Nicklas Lundblad som fanns att läsa i NyTeknik förra året:
http://nyteknik.se/art/42730
Jag gillar hans resonemang. Tänkte bara att det kanske finns en och annan här som inte läst den tidigare?
/Anonym (men medlem)
Det stämmer att de juridiska kunskaperna varierar, och man kan inte begära att kreti och pleti skall hitta rätt i paragrafdjungeln. Nu handlar dock redan artikeln som Swartz och Falkvinge skrev om ganska avancerad juridik, och när åklagare Roswall försöker blanda bort korten är det nödvändigt att slå honom i huvudet med just de paragrafer och juridiska termer han menar sig förstå.
Poängen i artikeln är att det är skillnad mellan olika slags uppgifter (information), och medan det räcker med fotspår i trädgården för att få ut uppgift A så krävs det kanske en blodig yxa för att polisen skall få ut uppgift B, bildligt talat. Vi kan kalla dem för ”uppgift 1″ respektive ”uppgift 2″ om vi vill, men det är kanske enklast att använda precis de ord som står i lagen.
Om vi ignorerar skillnaden mellan A och B, och sammanfattar diskussionen med att fildelning inte är tillräckligt allvarligt för att få ut någondera av uppgifterna, då stryker vi i praktiken ett streck över det som Swartz och Falkvinge skriver, nämligen att Roswall har blandat ihop A och B. Den ende som har något att vinna på det är Roswall.
Ett enligt mig stort problem angående frågor kring elektronisk kommunikation är på vilken kunskapsnivå parterna diskuterar. Vad jag menar är att ofta försöker en part argumentera om någonting de egentligen inte riktigt förstår vilket ofta resulterar i att argumenten fallerar pga just kunskapsbrist i ämnet. Jag vill tro att detta gäller i Roswalls fall.
Egentligen spelar det ingen roll till vem IP-adressen tillhör eller när (abonnemangsuppgift eller ej), den knyts trots allt till en ”abonnent” vid ”anslutning” och bör således under den bundna tiden betraktas som personuppgift alt. abonnemangsuppgift. Jag ser inte varför detta skiljer sig överhuvudtaget från t.ex. ett bank-kort, eller medlemsnummer i ”farliga-klubben-två”. IP-adressen används för att identifiera en användare, och är knutet till en specifik person under en viss tidsperiod. För att dessa uppgifter skall ges ut måste otvetydiga bevis kan presenteras om att just ”ägare” av IP-adress w.x.y.z. har gjort sig skyldig till ett brott vilket anses tillrackligt grovt för att dessa skall ges ut.
Nu skall det tilläggas att jag inte är en lag-lus eller paragraf-nisse, ej heller kan jag massa svåra ord, men för mig är det tämligen enkelt. Fildelning kan inte betraktas som ett grovt brott och uppgifter gällande tillfälliga eller statiska IP-addresser bör då heller inte ges ut.
Mina fem kronor.
[quote=Vincent Isakssoon]Att bunta ihop personupgifter med annan information och kalla det för något annat, exempelvis för ’abonnemanguppgifter’ kan alltså (enligt PuL) aldrig ifrånta personuppgifterna det lagliga skydd som PuL en gång givit dem.[/quote]Om du vill diskutera PUL, så talar du med rätt person, men detta är fel tråd för det. Definitionen av abonnentuppgifter står inte i PUL; den står (förhoppningsvis) i lagen om elektronisk kommunikation som är vad Swartz och Falkvinge talar om i sin artikel.
[quote]Spelar absolut ingen roll att du uppgivit IP-nummer till någon (så länge dessa IP-nummer är dina).[/quote]Frågan gällde på vilka grunder Roswall får begära ut innehållet i ett e-postmeddelande som jag har skickat via Telia. Han påstår i sin kommentar till den ursprungliga artikeln att han kan begära ut vad som helst som inte är abonnentuppgifter. Han har fel; det finns annat som han inte heller kan begära ut, och dit hör själva telemeddelandena, men de utgör inte abonnentuppgifter.
Är 217.209.154.19 en abonnentuppgift? Knappast, för den är dynamiskt tilldelad (av Telia) och kan tillfälligt användas av vem som helst som får den av Telia. Det är en IP-adress, men utan övrig kontext (som klockslag då den använts eller data som skickats till eller från adressen) går det inte att knyta den till någon enskild abonnent, vare sig fysisk eller juridisk person.
Vad personuppgiftslagen säger saknar betydelse för hur man skall tolka lagen om elektronisk kommunikation.
Även all information som i kombination med någon annan information *kan* utgöra information om en person i någon bemärkelse, är att betrakta som personuppgifter oavsett om man sedan kallar det för abonnemnagsuppgifter eller inte. Att bunta ihop personupgifter med annan information och kalla det för något annat, exempelvis för ’abonnemanguppgifter’ kan alltså (enligt PuL) aldrig ifrånta personuppgifterna det lagliga skydd som PuL en gång givit dem. Spelar absolut ingen roll att du uppgivit IP-nummer till någon (så länge dessa IP-nummer är dina). IP är dessutom i det närmaste att betrakta som *känslig* personuppgift eftersom det används till att surfa och att du genom ditt surfande visar din sexuella läggning, dina politiska åsikter eller andra intima preferenser. Spelar heller ingen roll att du får ditt IP-nummer dynamiskt eller om detta nummer förnyas varje halvtimme, varje dag eller varje vecka (hänvisning till tidigare resonemang om kombinerad information från PuL).
…som gör en freudiansk felläsning varenda gång vår favoritåklagare nämns? Håkan ”Roswell” känns på något vis mer passande…
Roswall pekar på ett beslut av PTS från 2001 där IP-adresser klassas som abonnentuppgifter oavsett hur de tilldelas. Sedan hävdar han att om IP-adresserna inte är abonnentuppgifter, då får de lämnas ut till polisen utan hinder av sekretess, som om det gällde operatörens bokföring rörande inköpt kontorsmateriel.
Beslutet från 2001 är intressant, eftersom det tycks motsäga den bedömning av de juridiska förhållandena som Oscar Swartz har gjort. Om PTS har anfört några sakskäl för sitt beslut, så bör de beaktas. Det är dock inte givet att varje historiskt beslut gäller för all framtid, och när det handlar om IT är det närmast omöjligt att en gång för alla avgöra vad som skall gälla. En statisk IP-adress kan liknas vid ett telefonnummer i telefonkatalogen. Är då en dynamisk IP-adress självklart samma sak, eller är det kanske snarare som uppgiften om mobilanvändarens geografiska position och närmaste basstation när han ringde ett visst samtal den 31 maj 2006? Är det för att adressen i båda fallen är exakt 32 bitar lång?
När jag i somras tecknade ett ADSL-abonnemang, så erhöll jag ingen IP-adress, utan jag erhöll ett papper på att jag hade ett avtal med Telia. IP-adressen erhöll jag inte förrän jag senare anslöt min dator till nätet för att skicka och ta emot meddelanden. Varför skulle just denna dynamiska IP-adress, till skillnad från min dators statiska MAC-adress som Telia ser men inte vidarebefordrar, betraktas som en abonnentuppgift? IP-adressen är inte knuten till abonnemanget, den är som Swartz och Falkvinge påpekar knuten till meddelandet, vilket i likhet med ett vanligt telefonsamtal kan sträcka sig över flera timmar.
På samma sätt som ett beslut från 2001 kan omprövas, så kan man ompröva Roswalls påstående att abonnentuppgifter är de enda uppgifter som en operatör kan neka att lämna ut på polisens begäran. I framtiden kanske det blir sant, och då kan man ju säga att Roswall i någon mening har ”rätt” även om han inte har någon glädje av det i dag. Jag tycker dock att allmänna åklagare gör större nytta när de tillämpar gällande lag än när de siar om framtiden.
Om jag skickar ett e-postmeddelande i vilket jag räknar upp en massa IP-adresser, är då även dessa IP-adresser mina abonnentuppgifter? På vilka grunder får Telia lämna ut dem till Roswall?
Computer Sweden har en uppföljningsartikel med kommentarer av bland annat Håkan Roswall. Kammaråklagaren menar som vanligt att allt han gör är lagligt, och att all kritik är obefogad.