PRESSMEDDELANDE från Piratpartiet
3 januari 2007
Får publiceras omedelbart

Piratpartiet överklagar Antipiratbyråns undantag

I december fick Antipiratbyrån ett undantag från personuppgiftslagen förlängt av Datainspektionen. Det innebär att Antipiratbyrån får fortsätta registrera personuppgifter i form av IP-nummer, i syfte att spåra personer som fildelar upphovsrättsskyddat material. Piratpartiets partiledare Rickard Falkvinge har nu överklagat beslutet till Länsrätten.

– IP-nummer kan användas för omfattande kartläggningar av individers nyttjande av elektronisk kommunikation. Därför har internetoperatörerna skyldighet att inte röja dessa mycket känsliga trafikuppgifter om det inte rör sig om mycket allvarliga brott. Dit hör inte fildelning, säger Rickard Falkvinge.

– I praktiken vill man att den privata intresseorganisationen Antipiratbyrån ska agera polis och domstol, medan de privata internetleverantörerna ska verkställa straffet. Över en miljon svenskar skulle riskera att bestraffas på detta sätt, utan något beslut i domstol, säger Falkvinge.

– Om riksdagen och regeringen verkligen vill genomföra en så genomgripande förändring av det svenska rättsväsendet, får de uttryckligen klargöra det genom lagstiftning. Det ingår inte i uppdraget för en enskild myndighet att ta ett så vittgående beslut genom att bevilja undantag från gällande lag, säger Falkvinge.

Hela överklagandet bifogas nedan.

Länkar:
Datainspektionens pressmeddelande 12 dec 2006 om beslutet att ge Antipiratbyrån undantag: http://www.datainspektionen.se/nyhetsarkiv/nyheter/2006/december/2006-12-15.shtml

Datainspektionens beslut om undantag (pdf): http://www.datainspektionen.se/pdf/beslut/2006_APB.pdf

Pressmeddelande från EU-kommissionären Viviane Reding den 16 maj 2005, där hon beskriver rutinerna för ”graduated response” (i punkt 4): http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=SPEECH/05/282&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en

För mer information:
– se partiets hemsida på http://www.piratpartiet.se, eller
– ring Christian Engström, vice partiledare, på 0706-633780

Om Piratpartiet:
Piratpartiet blev det tredje största partiet utanför riksdagen med 0,63% av rösterna i valet 2006. Partiet grundades den 1 januari 2006 och står för ett öppet informationssamhälle: delad kultur, fri kunskap och skyddat privatliv. Man tar inte ställning i fördelningspolitik eller andra klassiska höger-vänsterfrågor.

---

Överklagande
Till Datainspektionen

Jag vill överklaga Datainspektionens beslut med diarienummer 1632-2006, daterat 2006-12-15, rörande Antipiratbyråns ansökan om undantag från förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204), PuL.

Jag vill att beslutet ändras så att ansökan avslås, och Antipiratbyrån inte beviljas något undantag.

0. Jag är direkt berörd av Datainspektionens beslut.

Jag har en fast internetuppkoppling, och använder olika fildelningsprogram för att ladda ner och dela ut filer. Bland annat har jag använt fildelningsprogram för att dela ut politiskt material i samband med mitt engagemang i Piratpartiet, där jag är partiledare. Piratpartiet, som var det tredje största partiet utanför riksdagen i valet 2006, verkar för en reformerad upphovsrätt, och är alltså direkta politiska motståndare till Antipiratbyrån och IFPI.

Eftersom jag regelbundet använder fildelningsprogram riskerar jag att drabbas av den registrering som Datainspektionenes dispensbeslut gäller.

Jag vill överklaga Datainspektionens beslut på två olika grunder, där jag menar att var och en av dem för sig är tillräcklig för att upphäva beslutet.

1. Den behandling som Antipiratbyrån beskriver i ansökan skulle innebära att internetleverantörerna bryter mot sekretessbestämmelserna i Lagen om elektronisk kommunikation.

Lagen om elektronisk kommunikation (EkomL) tvingar tele- och internetoperatörer att hemlighålla alla integritetskänsliga uppgifter om abonnenterna och deras privata kommunikation, även för myndigheterna. 6 kap 5-8 §§ innehåller mycket strikta bestämmelser för hur så kallade ”trafikuppgifter” får hanteras av operatörerna.

Operatörerna måste dock lämna ut ”uppgift om abonnemang” till polis och åklagare om förundersökningsledare tror att ett misstänkt brott kommer att ge mer än böter.

Datainspektionens beslut bygger på det outtalade antagandet att IP-nummer utgör just ”uppgift om abonnemang”. Det finns emellertid inget skäl att tro att detta antagande skulle vara förenligt med svensk lag. Reglerna om utlämnande av ”uppgift om abonnemang” härrör från gamla Telelagen och syftade bara till att polisen skulle kunna att få ut uppgifter om hemliga telefonnummer från operatörerna när de utredde hyfsat allvarliga brott.

Ett hemligt telefonnummer är dock väsensskilt från det tillfälliga IP-nummer vi – utan vår vetskap – tilldelas av operatören varje gång vi kopplar upp oss på nätet. IP-numret är att betrakta som en trafikuppgift, som bara får hanteras av internetoperatören i enlighet med bestämmelserna i 6 kap 5-8 §§ EkomL .

Post- och telestyrelsen (PTS) som är tillsynsmyndighet klargjorde sin uppfattning i ett yttrande den 21 december 2005:

”Det behöver knappast påpekas att IP-nummer inte kan anses vara rena kataloguppgifter som är tillgängliga för var och en. Snarare är det så att IP-nummer kan användas för omfattande kartläggningar av individers nyttjande av elektronisk kommunikation på ett helt annat sätt än traditionella telefonnummer.”

PTS anslöt sig därmed till den tolkning som justitiedepartementets internt placerade överåklagare kom fram till i en grundlig genomgång i början av 2005.

I promemorian DS 2005:06, Brott och brottsutredning i IT-miljö, menar Gunnel Lindberg att dynamiskt tilldelade IP-nummer inte utgör abonnentuppgifter. Istället faller de i en, på goda grunder, starkt skyddad kategori av konfidentiell information, som enligt EkomL endast får lämnas ut för grova brott vars straffskala börjar på minst två års fängelse, och då enbart efter särskilt beslut om hemlig teleövervakning eller motsvarande.

Det gäller absolut inte fildelning.

I sin ansökan anger Antipiratbyrån att man avser att utföra tre olika typer av behandling av IP-numren, i syfte att
1) polisanmäla misstänkta upphovsrättsintrång
2) tillställa internetleverantörer s k varningsbrev
3) vidta civilrättsliga åtgärder, primärt intrångsundersökning, interimistiska åtgärder och skadeståndstalan.

Vad gäller 1) har intenetoperatören inte rätt att lämna ut namnet på den misstänkte till polisen, och än mindre till tredje man som Antipiratbyrån.

Vad gäller 2) har internetoperatören själv inte rätt att använda trafikuppgifterna på annat sätt än vad som anges i 7 §, nämligen ”fakturering, trafikstyrning, kundförfrågningar, marknadsföring av elektroniska kommunikationstjänster eller tillhandahållande av andra tjänster där uppgifterna behövs”. Utsändandet av s k varningsbrev faller inte under någon av dessa kategorier, och är därför olagligt.

Vad gäller 3) finns det visserligen en bestämmelse i 8 § om att uppgifter får lämnas ut när en myndighet eller domstol behöver tillgång till uppgifterna för att lösa tvister, men det utlämnandet får i så fall bara ske till myndigheten eller domstolen. Något utlämnande till annan part, såsom Antipiratbyrån, får inte ske. För att Antipiratbyrån överhuvudtaget ska kunna initiera några civilmål kräver det att internetoperatörerna bryter mot sin sekretessplikt och lämnar ut personnamnen som hör till IP-adresserna.

Sammanfattningsvis förutsätter alltså var och en av de typer av behandling som Antipiratbyrån vill utföra att internetoperatören bryter mot bestämmelserna i EkomL, givet att IP-nummer är att betrakta som trafikuppgifter.

2. Dispensen öppnar dörren för mycket omfattande registrering och privat rättsskipning.

Antipiratbyrån hänvisar i sin ansökan till siffror från Statistiska Centralbyrån som säger att ungefär 20% av den vuxna befolkningen använder fildelningsprogram. Antipiratbyrån säger att det finns fog för att anta att majoriteten av dessa begår upphovsrättsintrång.

Om detta är korrekt handlar det alltså om en företeelse av gigantisk omfattning, vilket Antipiratbyrån också påpekar i sin ansökan.

Antipiratbyrån skriver vidare att man avser att använda rutiner som man kallar för ”graduated response”, efter en formulering av EU-kommissionären Viviane Reding.

I princip tänker sig Antipiratbyrån att det ska gå till så att Antipiratbyrån (eller någon annan organisation som representerar de stora upphovsrättsinnehavarna) informerar internetoperatöreren om att de misstänker att en abonnent har begått upphovsrättsintrång. Internetoperatören ska då först kontakta abonnenten och säga till honom att ”upphöra med sina illegala handlingar”. Om detta inte leder till det resultat som Antipiratbyrån önskar ska internetleverantören bestraffa abonnenten genom att först strypa bandbredden för abonnenten, och om det inte heller leder till önskat resultat, stänga av abonnentens förbindelse till internet helt.

I praktiken tänker man sig alltså att en privat intresseorganisation (Antipiratbyrån) ska agera polis och domstol, medan de privata internetleverantörerna ska verkställa straffet. Enligt den statistik som Antipiratbyrån hänvisar till skulle upp till 20% av den vuxna befolkningen riskera att bestraffas på detta sätt, utan något beslut i domstol.

Datainspektionen konstaterar i sitt beslut att det sammantaget är fråga om en omfattande behandling av personuppgifter, och att det finns en risk att fullständigt oskyldiga personer drabbas av förfarandet. Man konstaterar också att det framgår av förarbetena till personuppgiftslagen att möjligheten att bevilja dispenser ska utnyttjas restriktivt.

Ändå har man givit tillstånd till den mycket omfattande behandling av personuppgifter som Antipiratbyrån har ansökt om, och som öppnar vägen för ett system där rättsskipningen i praktiken läggs ut på privata företag och intresseorganisationer. Det är inte rimligt.

Om riksdagen och regeringen verkligen vill genomföra en så genomgripande förändring av det svenska rättsväsendet, ligger det på deras ansvar att uttryckligen klargöra detta genom lagstiftning.

Det ingår inte i uppdraget för en enskild myndighet att ta ett så vittgående beslut genom att bevilja dispenser från gällande lag.

Rickard Falkvinge
rickard.falkvinge@piratpartiet.se