I uppropet ges exempel på hur dagens immaterialrätt hindrar utvecklingen och bidrar till att uppräthålla orättvisorna mellan nord och syd inom områden som utsäden, läkemedel, vetenskap och datorprogram. Initiativet till uppropet kommer från den tyska aktivistorganisationen Netzwerk Freies Wissen, Nätverk för Fri Kunskap. Nätverkets talesman Petra Buhr är mycket kritisk till hur frågorna presenteras av de rika G8-ländernas regeringar.

–Det är ohederligt att prata om förfalskade T-shirts och hälsofarliga medicinkopior när de i själva verket försöker hindra länder i tredje världen från att själva tillverka livsviktiga generiska läkemedel, säger Petra Buhr. Regeringarna vägrar att se till helheten. Den ständigt utökade immaterialrätten skapar problem som både är komplicerade och mycket allvarliga. Vi måste börja titta på alternativ istället för att tvinga in hela världen i ett system som inte fungerar.

En viktig anledning till varför majoriteten av världen saknar tillgång till livsviktiga läkemedel är monopolen som medicinpatenten skapar. De stora läkemedelsbolagen forskar mycket lite på de sjukdomar som i första hand drabbar fattiga människor.

–Det är en moralisk skandal. Många sorters patent är skadliga, men medicinpatenten dödar. Vi tvingar länder i tredje världen att avstå från att tillverka läkemedel som de skulle ha råd med, och som skulle kunna rädda miljontals liv. Så kan vi inte fortsätta, säger Rickard Falkvinge.

Bland undertecknarna finns Piratpartiets systerpartier i Tyskland, Österrike, Polen, Storbritannien, Nederländerna och Ryssland.

Uppropet i svensk översättning bifogas nedan.

REFERENSER OCH LÄNKAR:

Uppropet (på engelska) med underskrifter hos Netzwerk Freies Wissen: Klicka här

Ordförandelandet Tysklands officiella information om G8-mötet: klicka här

FÖR MER INFORMATION:

- ring Rick Falkvinge, partiledare för Piratpartiet, 0708-303600, eller

- ring Christian Engström, vice partiledare, 070-6633780, eller

- se Piratpartiets hemsida på http://www.piratpartiet.se

OM PIRATPARTIET:

Piratpartiet blev det tredje största partiet utanför riksdagen med 0,63% av rösterna i valet 2006. Partiet grundades den 1 januari 2006 och står för ett öppet informationssamhälle: delad kultur, fri kunskap och skyddat privatliv. Man tar inte ställning i fördelningspolitik eller andra klassiska höger–vänsterfrågor.

---

För bättre utveckling och rättvis tillgång till alla former av kunskap

Mot att exklusiva rättigheter får dominera kunskapsekonomin

Ett uttalande från det civila samhället om immaterialrätt
och 2007 års G8-möte

1. Bakgrund

Tillgång till kunskap är ett nödvändigt villkor för människans frihet. Vi behöver det för att försörja oss, ta hand om våra sjuka och för att kunna leka, skapa och arbeta tillsammans i grupper. De digitala och biotekniska framstegen skapar enorma nya möjligheter för att skapa och dela kunskap, och vidgar mänsklighetens förmåga att lösa problem och göra tekniska framsteg.

Men de här möjligheterna är under hot. Det främsta av dem är explosionen av immaterialrätt som har skett både nationellt och internationellt. Immaterialrätten begränsar hur information och informationsbaserade produkter kan delas, och tvingar in det mänskliga kunnandet i marknadens logik.

Vi noterar att G8-länderna skärpt hållningen inom immaterialrätten, i synnerhet gentemot tredje världen. Regeringarna i den industrialiserade världen framställer det som att det handlar om ett skydd mot piratkopiering och förfalskningar. Men immaterialrätten innehåller ett brett spektrum av exklusiva ensamrätter, inklusive patent på läkemedel, teknologi och växter, upphovsrätt, växtförädlarrätter och skydd för databaser. De här rättigheterna innehas nästan uteslutande av företag från det rika norra halvklotet, och har en förödande effekt på livsvillkoren och utvecklingsmöjligheterna för miljarder människor. Dessutom kan en förändring i den globala ekonomiska balansen göra att den starka immaterialrätten kan få samma negativa effekt på G8-ländernas ekonomier.

Vi har en annan vision. Vi menar att alla människor har rätten att dra nytta av och bidra till det mänskliga kunnandet. Vi anser att alla vinner på att kunskap delas istället för att kontrolleras, att möjligheten att tjäna pengar bara är ett av flera motiv för att skapa kunskap, och att ingen ska behöva lida brist på vad hon eller han behöver på grund av artificiellt skapad knapphet, inklusive knapphet som uppstår till följd av missbruk av immaterialrätten.

Även om ”immaterialrätten” normalt brukar innefatta även varumärken, är dessa annorlunda ur perspektivet utveckling och ekonomi. Jämfört med ensamrätten att producera en viss vara, ställer ensamrätten att använda en viss etikett på varan till med betydligt färre problem för individer. Även om varumärkesrätten ibland kan stå i konflikt med yttrandefriheten, har vi inga invändningar mot varumärkesskyddet som sådant, så länge det inte dras till ytterligheter. Det här uttalandet omfattar därför inte varumärken.

2. Problem och möjligheter

Immaterialrätten syftar till att ge vissa förmåner till uppfinnare, växtförädlare och upphovsmän för att uppmuntra dem att skapa ny kunskap. Den delar ut tillfälliga ensamrätter som ett undantag från de grundläggande principerna om ekonomisk frihet och friheten att uttrycka sig.

Tyvärr bygger dagens immaterialrätt på två missuppfattningar som vi inte håller med om:

* I. Även i sådana fall där ett visst immaterialrättsskydd kan vara av godo, betyder det inte att starkare skydd nödvändigtvis är bättre.

* II. Immaterialrätten är inte det enda tänkbara sättet att uppmuntra uppfinnare, växtförädlare och upphovsmän till att skapa ny kunskap.

Vi behöver diskutera alternativ eller komplement till dagens modeller för att främja innovation, som inte står i motsatsställning till bred tillgänglighet och utveckling. Vi bör till exempel

* stödja modeller som bygger på frivilligt samarbete, såsom modeller som bygger på fri programvara

* utvärdera nya finansierings- och belöningmekanismer för att främja forskning och utveckling, såsom offentligt finansierad forskning som utförs inom ramen för offentliga institutioner, eller forskningspris istället för monopolpriser.

3. Slutsats

Vi kräver att enskilda länder ska få välja den nivå av immaterialrättsskydd som de själva finner lämplig, och att pressen från de industrialiserade länderna upphör.

G8 är fel forum att diskutera en fråga som är så viktig för nord-syd-relationerna, eftersom bara de nordliga länderna är representerade. Den gruppen har inget mandat att fatta beslut som kan påverka livet för miljarder människor.

Att främja den tekniska utvecklingen är av högsta vikt, vare sig det handlar om växtförädling, läkemedel, vetenskap eller teknisk utveckling i allmänhet. Vi behöver system för skapandet av kunskap som garanterar fri tillgång till kunskapen i alla dess former och på alla nivåer, utan att begränsa möjligheten för användare, innovatörer, upphovsmän och växtförädlare att få tillgång till kunskapen och bygga vidare på den som dagens system gör.

4. Sakfrågor

Utsäden

Olika växtsorter utgör själva grunden för den globala livsmedelsproduktionen. Det mesta av dagens mångfald är resultatet av tusentals års förädlingsarbete som bönder har gjort baserat på fritt utbyte av utsäde. Det är bara under de senaste 40 åren som privata företag har spelat en betydande roll i att utveckla nya växtsorter.

Idag har kommersiella förädlare och transnationella företag fått större och större rättigheter, inklusive fler och fler patent på växter, och förbud för lokala odlare att reproducera kommersiella utsäden. Begränsningarna i tillgången till växtsorter hotar människans rätt till föda.

Det är av största vikt att säkerställa tillgången till utsäde för alla odlare och att garantera alla folk suveränitet över maten. Därför måste växtförädlarrätten begränsas och patenterandet av växter och djur upphöra. Offentlig forskning och växtförädling måste understödjas, samtidigt som de traditionella sorterna ska bevaras.

Läkemedel

En viktig anledning till varför majoriteten av världen saknar tillgång till livsviktiga läkemedel är monopolen som medicinpatenten skapar. De stora läkemedelsbolagen forskar mycket lite på de sjukdomar som i första hand drabbar fattiga människor.

Länder måste utnyttja den flexibilitet som finns i patentsystemet för att tillåta konkurrens när det gäller framställning och distribution av läkemedel. För att utnyttja den flexibiliteten och bereda tillgång till livsviktigt medicinskt kunnande, ska kollektivt förvaltande av patenträttigheter genom exempelvis patentpooler stödjas. Vi behöver också nya mekanismer för att finansiera forskningen på bortglömda sjukdomar, såsom forskningspris. Vi bör också diskutera att ersätta länders immaterialrättsliga skyldigheter med skyldigheter att forska, till exempel genom att anta ett medicinskt forskningsfördrag. Resultaten av offentligt finansierad forskning ska vara fria.

Vetenskap

Dagens system inom vetenskapen kännetecknas av offentligt finansierad forskning som privatiseras och monopoliseras. Utgivarna av vetenskapliga facktidskrifter tillskansar sig upphovsrätten till huvuddelen av alla vetenskapliga rapporter, och kunskap som bekostats av forskningsstiftelser och universitet blir patenterad.

All offentligt finansierad forskning ska vara fritt tillgänglig. De nya möjligheterna att sprida kunskap över internet ska tas tillvara under principerna bakom Open Access. Den bästa forskningen är den som bidrar till det gemensamma vetandet.

Datorprogram

Marknaden för datorprogram är av mycket stor betydelse för den globala ekonomin. Den monopolistiska strukturen på den marknaden är ett växande problem. Problemet skulle förvärras ytterligare om tusentals redan existerande mjukvarupatent legaliserades i Europa.

Vi ber om mer stöd för fri programvara för att öka konkurrensen om att erbjuda bästa tänkbara tjänster, och för att motverka monopolistiska inslag. Speciellt gränssnitt och filformat måste vara fria för att möjliggöra effektiv konkurrens. Datorprogram och algoritmer ska inte vara patenterbara.

Digitala spärrar mot användning och kopiering

Lagstödet för digitala spärrar (DRM) och andra typer av kopieringsskydd hotar bevarandet av vårt gemensamma kulturella världsarv. Det är möjligt att artister vinner på att kulturen kommersialiseras, men konstgjord knapphet kan inte tolereras. I den snabbt skiftande tekniska och ekonomiska verkligheten kan kopieringsskyddad information bli oläsbar redan efter några år, och än mer för framtida generationer. DRM-spärrar driver upp priserna på uppspelningsutrustning och leder till korta produktcykler. Det utestänger mindre bemedlade konsumenter, i synnerhet i tredje världen, från informationssamhället helt utan anledning. Människor med handikapp som använder olika hjälpmedel tvingas skaffa sig den senaste versionen för att den ska fungera med de senaste DRM-systemen. DRM innebär att handikappade diskrimineras, och hotar deras möjligheter att fullt ut delta i informationssamhället.

Istället för att till varje pris försöka upprätthålla dagens immaterialrätt på digitala varor (vilket bara kan ske till priset av DRM-system som har allvarliga negativa sidoeffekter, om det kan ske alls) föreslår vi att man gör en ordentlig utvärdering av rättighetssystem utan tekniska restriktioner på användning och kopiering, men där vissa typer av kommersiell användning (som upphovsmannen anger) är belagda med royalties till rättighetsinnehavaren.

5. Underskrifter

Det här uttalandet stöds av följande grupper, organisationer och rörelser. Var och en av de undertecknande håller med om de allmänna uttalandena i avdelning 1, 2 och 3, och de specifika exempel som ligger inom respektive grupps område.