Beslutet innebär att FRA:s mandat utvidgas från att gälla spaning på ”yttre militära hot” till att gälla ”yttre hot”, vilket innebär att FRA får kartlägga fler typer av utländska hot mot Sverige, exempelvis IT-attacker.

Men det utvidgade mandatet, som träder i kraft den 1 oktober i år, gäller än så länge bara spaning i etern, exempelvis satellittrafik. Det beror på att riksdagen tidigare beslutat att skjuta upp den lag som ger FRA rätt att även spana på data- och teletrafik som går i kabel. Det skedde sedan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet användes sig av grundlagens regler och drev igenom att lagen ska vila i ett år. Samtidigt gjorde konstitutionsutskottet och Lagrådet en granskning av det lagförslag som gällde FRA:s mandat och kom fram till att grundlagens regler om vilandeförklaring inte gällde i det fallet. Och därmed kunde riksdagen klubba igenom lagändringen.

Utvidgningen av FRA:s uppdrag var en av frågorna i det omstridda lagstiftningspaket som regeringen lade fram tidigare i år. Bland annat ville socialdemokraterna att mandatet för FRA skulle omfatta ”yttre väpnat hot” i stället för det vidare begreppet ”yttre hot”. Därmed ingår karläggning av terrorhot, men andra brott skulle inte omfattas, enligt socialdemokraterna.
De borgerliga motsatte sig detta eftersom den formuleringen inte täcker mer diffusa hot som exempelvis spridning av massförstörelsevapen, spridning av smitta eller hot mot infrastrukturen.