Norska Venstre, motsvarande svenska Folkpartiet Liberalerna, tog idag Piratpartiets program och gjorde till sitt eget.

På det pågående landsmötet tog man enhälligt ett uttalande, som med undantag av mindre detaljer är en direkt översättning av allt väsentligt i Piratpartiets program på kulturområdet, med ytterligare formuleringar från programmets underrubriker. Man har också uttalat sig i media om att man vill ”uppmuntra all icke-kommersiell inhämtning, nyttjande, förädling och spridning av kultur” – även det piratpolitik. Det enda Venstre inte kopierar från Piratpartiet är slopandet av kassettavgiften.

Norska Venstre sitter i opposition i Norge med 5,9% av rösterna i valet 2005.

Piratpartiet välkomnar kopieringen.

Rasmus Fleischer har skrivit en mycket läsvärd artikel om var upphovsrätten egentligen står idag, baserat på en föreläsning på Stadsteatern i Göteborg nyligen. Han inleder:

Jag är jävligt trött på att prata om fildelning! Att argumentera för hur bra eller dåligt det är med fildelning är fullständigt dödfött. Åtminstone så länge man tänker sig fildelning som ett isolerat fenomen, så länge man slår sig till ro med att ta ställning i vad som framstår som en motsättning mellan fildelning och upphovsrätt.

Rubriken för dagen är “Upphovsrättens kollaps”, två ord som jag gärna förtydligar en smula. Med upphovsrätten menar jag inte bara upphovsrättslagen, utan ett större komplex som även inbegriper ideologiska föreställningar, estetiska ideal, ekonomiska modeller, samt inte minst den praktisk-tekniska genomförbarheten. Med kollaps menar jag något som pågår här och nu, vilket är något annat än att spekulera kring hur ett framtida avskaffande av upphovsrätten eventuellt borde gå till.

Larry Cox, executive director of Amnesty International: ”With this act, the U.S. Congress officially, in the name of all of us, carried out an assault on the core idea of human rights – on the idea that there are certain rights that belong to all human beings without exception, even those we have labeled enemy combatants.”

”When the world’s superpower and its greatest democracy openly defends its own gross violations of human rights it sends the most powerful message to dictators and killers around the world,” Cox said.

New York Times skriver i stort sett samma sak som vi gjorde i vårt pressmeddelande häromveckan:

The major labels wanted to kill the single. Instead they killed the album. The association wanted to kill Napster. Instead it killed the compact disc. And today it’s not just record stores that are in trouble, but the labels themselves, now belatedly embracing the Internet revolution without having quite figured out how to make it pay.

At this point, it may be too late to win back disgruntled music lovers no matter what they do. As one music industry lawyer, Ken Hertz, said recently, “The consumer’s conscience, which is all we had left, that’s gone, too.”

By worrying more about quarterly profits than the bigger picture, by protecting their short-term interests without thinking about how to survive and prosper in the long run, record-industry bigwigs have got what was coming to them. It’s a disaster they brought upon themselves.

Justitieombudsmannen lämnade i går sin utredning om tillslaget mot The Pirate Bay. Han hade inget att anmärka. Men det borde han ha haft, skriver i dag Rasmus Fleischer. Åklagaren som beordrade polisaktionen vann ingenting annat än det sabotage som blev resultatet.

Justitieombudsmannen JO meddelar idag att man inte har någon kritik att rikta mot vare sig polisens eller åklagarmyndighetens agerande i samband med razzian mot The Pirate Bay och Piratbyrån i maj förra året.

– Beskedet är beklagligt, säger Piratpartiets partiledare Rickard Falkvinge. Tillslaget var ett rent övergrepp, där åklagaren Håkan Roswall valde att trakassera svenska medborgare efter påtryckningar från USA. I november 2005 skrev han själv i ett pm att verksamheten inte gick att fälla i domstol. Ett halvår senare gav han ändå order om en av de största polisinsatserna i modern tid.

Piratpartiet och Feministiskt Initiativ har gått samman. Orsaken är att de olika expertområden som de båda partierna representerar kompletterar varandra PR-mässigt.

– Vi är beredda att rucka lite på den där detaljen med partiprogram och sånt, för att få en mer politiskt korrekt medlemsfördelning, säger Marie Andersson, PR-ansvarig.

Frågorna som piratpartiet drivit har prioriteterats högre än problemet med ojämn könsfördelning i medlemskåren, men en välpolerad image blir alltmer viktig för piratpartiets plan att komma in i merparten av de nationella och internationella parlamenten.

Wall Street Journal rapporterar att cd-försäljningen minskar katastrofalt, och att intäkter från skivbolagens centralstyrda nedladdningstjänster inte räcker för att täcka upp. I vanlig ordning klagar man på fildelningen som företeelse.

– Skivindustrins kris är bara skivindustrins eget fel, säger Rickard Falkvinge, partiledare för Piratpartiet. De har ända sedan 1950-talet visat ett totalt förakt för både artister och konsumenter i en omfattning som saknar motstycke i någon annan bransch. Trots detta fortsätter våra lagstiftare att lyssna mer på skivbolagens lobbyister än på medborgarintresset, och med lag försöker man bevara en industri utan nytta.

IPRED2, monsterförslaget i EU som ursprungligen avsåg att kunna ge fildelare fyra års fängelse, har nu passerat lagutskottet JURI i EU.

FFII är djupt kritiskt mot hur lagutskottet har behandlat frågan, och anser att förslaget fortfarande är fullt av luddigheter. IDG sammanfattar.

Samtidigt gör lagutskottet förslaget något mindre katastrofalt. Men lagutskottets tycke är ingen garanti för hur parlamentet så småningom röstar; förslaget har gått igenom tre utskott som alla har tyckt olika saker.

Digital Idag är en ny wiki för medborgarjournalistik om informationsfrihet och kommunikationsfrihet.